Monday, April 2, 2012

Gold Country


Idag lämnade vi Sacramento och for österut mot Kaliforniens Guld rush områden och småstäder uppe i bergen. 1850 hittades guld strax utanför den lilla byn Coloma. Även om guldrush perioden bara pågick i ca 20 år så förändrade denna period för alltid Kalifornien. Guldrushen drog mer än 300, 000 personer till Kalifornien, alla i hopp om att finna rikedom och lycka. 

Dessa små städer och byar uppe i bergen har lyckats behålla mycket av sin charm från dessa glansdagar. Nu lockas man hit av de gammla fina husen och miljöeerna. Istället för guld finns söta boutiquer och små gallerier. Som den geolog dotter jag är kände jag att jag inte kunde lämna Kalifornien utan att besöka dessa trakter.

 
 De som letade guld kallades för "The 49:ers" pga av att guldådran gick här längst med väg 49. Här finns idag ett flertal små städer som har en stor portion charm. Många av gruvorna och brotten där man körde guld prospektering finns bevarade och man kan besöka dem och få guidade turer. Det är dock främst under helgerna dessa guidade turer finns tillgängliga. Även om vi inte kom iväg på något sådant så fanns det gott om annat väl värt ett besök i detta område.

Man blir kär med en gång i denna gammla cowboy arkitekturen som finns bevarad. Det känns precis som man har klivit in i en Westernrulle. Det är nästan så att man förväntar sig att Clintan ska kliva fram bakom en husknut.

 Magnolian hade precis börjat blomma här uppe och var helt otroligt vacker. 





 Guldrushen hade också en baksida och namnet vilda västern har sitt ursprung i att det under 1850-talet var både vilt och laglöst. Under denna period så begicks en mängd mord i dessa småstäder. Girighet gjorde att folk tog till extremer och våld. Detta var också ett samhälle och en period där det också fanns en hel del spel, droger, alcohol och prostitution med i bilden.



 Den här skylten såg jag i ett skyltfönster och tyckte var lite kul. Kanske skulle något likande behövas än idag.

 Vi stannade till i en liten stad som heter Sonora. Det var guldgrävare från Mexico som kom hit först. Detta blev den största stad i guldrush området kring väg 49. Big Bonanza mine blev en av de rikaste i hela Kalifornien. Vi såg en liten skylt där det stod museum på och stosade dit. Skylten var något undangömd och det var rena turen att vi hittade dit. Men vi hamnade på Tuolumne County Museum and History Center som visade sig vara rena guldgruvan när det gällde information och historia om trakten och guldrusch epoken. 


Det var inte många andra som lyckats leta sig hit. Museet hade också tidigare varit stadens fängelsebyggnad från 1850 ända fram till 1960 hade det varit fängelse. Här träffade vi på Bruce som var en var pansionär men jobbade på museet. Han brann för historia och det som rörde guldrush epoken. Han hade också växt upp i detta område och att träffa på honom var som att hitta guld för oss. Vi fick en privat guidad tur av museet och fick höra otroligt  mycket intressant om trakten, gulden och folket som emigrerade hit. Ett besök på detta museum rekomnderas å det varmaste om ni har vägarna förbi här.

 Här visade de upp olika guld nuggets som hittats. Den största var helt enorm. Man insåg att folk som kommit hit upp verkligen hade drabbats av "guldfeber" när de hörde talas om och såg andra som gjort fynd som dessa.




 Det är helt otroligt att denna lilla byggnad varit ett fungerande fängelse ända fram till 1960! Vi fick se de minimala cellerna där fångarna suttit. För att de inte skulle rymma så var fönstrena bara en smal strimma för att få in dagsljus. Här fanns även en gedigen samling med pistoler från denna epok.


Landskapet här uppe i bergen är otroligt grönt och lummigt. Vägen slingrade sig upp och nedför dessa gröna kullar. I horizonten kunde man se de snöiga topparna av Sierra Nevada bergskedjan som utgör gränsen mellan Kalifornien och Nevada. De som sökte sig hit till guldgrävar trakterna ihopp om rikedom var tvugna att först korsa Nevadas öken och sedan korsa Sierra Nevada bergen och det var många som aldrig kom fram. 

På dessa gröna lummiga kullar så ser man kor som betar fridfullt. Man njuter av landskapet. Från bergen i östra Kalifornien så korsade vi sedan staten för att köra västerut mot stillahavskusten igen. Vi är nu på väg att påbörja våran resa längst med Hwy 1 men söderut.

3 comments:

Charlotta said...

Åh, vad spännande! Det är verkligen kul att få följa med på er resa, ska du veta. Speciellt för mig som snart kommer få åka dit :=) Har ni bokat hotell längst vägen eller ni bara kör och letar runt efter något bra?

Kram!

Katarina said...

Åh, vad roligt att få se dessa bilderna. Sacramento åker jag ofta till då jag har svärförldrarna i Lincoln.

Härligt att se att det blivit så grönt där, för när jag läser bl.a. AM inlägg verkar det så stor skillnad. Sacramento området är betydligt varmare än SF..

Ha en fortsatt härlig resa och tack för de fina bilderna!

Kram

Desiree said...

Charlotta, tack så mycket. Du kommer som sagt älska den resa ni har framför er. Jag är nästan avis på att ni har den framför er som sagt. Vi bokade inte speciellt mycket innan. Hade bara bokat första dagarna då vi visste att vi skulle börja i Kings Canyon och Sequioa national parkerna. Sedan har vi bokat allt eftersom. Bokat via nätet dagen innan. Det brukar ju inte vara några problem att hitta något. Nu är det i för sig inte högsäsong men även då brukar det gå bra.
Kram!

Katarina, ja det känns verkligen som det är stor skillnad på hur långt våren kommit då man jämför Sacramento och AMs trakter i Weed. Här kring Sacramento så var det runt 15 grader på dagen, solen sken och vi kunde köra av cabbat. Uppe i bergen i norr var det inte att tänka på. Dessutom har det kommit väldigt mycket nederbörd uppe i bergen i norr i form av snö eller regn så det var inget vidare väder där vilket gjorde att vi bestämde oss för att sticka söderut igen.
Kram!